Sköldpadda som husdjur

Vilka sköldpaddor hålls som husdjur i Sverige?

Sköldpaddor är kräldjur som föreskriften delar in i landsköldpaddor, sumpsköldpaddor och vattensköldpaddor (SJVFS 2019:15, bilaga 2:3). Vanligast i Sverige är landsköldpaddor av släktet Testudo: grekisk, morisk, turkisk, svart och rysk stäppsköldpadda. Sidan handlar bara om sköldpaddor i terrarium, inte om havssköldpaddor eller vilda sköldpaddor.

Sköldpaddor räknas som kräldjur (reptiler), liksom ödlor och ormar, och föreskriften delar i sin tur in dem i landsköldpaddor, sumpsköldpaddor och vattensköldpaddor. Denna indelning styr vilka krav på utrymme, vatten och värme som gäller för respektive djur (SJVFS 2019:15, bilaga 2:3).

De vanligaste landsköldpaddorna i Sverige tillhör släktet Testudo (Evidensia, Mälaren Smådjursklinik). Hit hör grekisk landsköldpadda (Testudo hermanni), morisk landsköldpadda (Testudo graeca), turkisk landsköldpadda (Testudo ibera) och svart landsköldpadda (Testudo marginata). Wikipedia räknar i stället turkisk landsköldpadda som underarten Testudo graeca ibera av morisk landsköldpadda, så samma djur kan gå under två olika namn beroende på källa.

Rysk stäppsköldpadda (Testudo horsfieldii) hör också till gruppen, trots att den egentligen kommer från Asien och inte från Medelhavet (Mälaren Smådjursklinik). Den sköts ändå på samma sätt som de övriga Testudo-arterna, eftersom kraven på klimat och foder liknar varandra.

Storleken skiljer sig mellan arterna. Morisk landsköldpadda blir sällan längre än 25 cm (Evidensia), medan Wikipedia anger 15 till 30 cm för samma art. Grekisk landsköldpadda är i allmänhet 20 till 24 cm som östlig underart och sällan över 19 cm som västlig underart (Wikipedia).

Vattensköldpaddor har en egen grupp i föreskriften: arter som är anpassade till ett liv i vatten men som också har behov av att vistas på land (SJVFS 2019:15, 1 kap.). Den vanligaste vattensköldpaddan i fångenskap har varit rödörad vattensköldpadda (Mälaren Smådjursklinik, Agria, Evidensia), men arten är i dag förbjuden att sälja, föda upp och skaffa i Sverige, vilket nästa avsnitt går igenom. Bilaga 2:3 räknar även amerikanska mysksköldpaddor (Sternotherus) till vattensköldpaddorna, som exempel på en annan art i samma grupp.

Evidensia varnar särskilt för afrikansk sporrsköldpadda (Centrochelys sulcata), som på grund av sin storlek inte är lämplig att hålla i fångenskap. Arten dyker ändå ibland upp i handeln.

Får man ha sköldpadda som husdjur i Sverige?

Ja, landsköldpaddor och vattensköldpaddor får hållas som husdjur, men tre regelverk styr vilken sköldpadda som är tillåten och hur den får köpas: EU:s artskyddsförordning, EU:s lista över invasiva arter och Jordbruksverkets djurskyddsföreskrift.

Förutom några enstaka undantag omfattas nästan alla sköldpaddsarter av CITES-reglerna, till exempel samtliga arter av landsköldpaddor, det vill säga Testudinidae spp. (Jordbruksverket 2023).

Huvudregeln är att kommersiella aktiviteter, det vill säga att köpa, sälja, annonsera och byta, är förbjudna inom Sverige och EU med A- och B-listade arter (Jordbruksverket 2026). Grekisk, morisk och svart landsköldpadda står i bilaga A, så den som vill köpa, sälja eller på annat sätt använda en sådan sköldpadda kommersiellt kan i vissa fall få ett CITES-intyg som söks i Jordbruksverkets e-tjänst. Djuret måste dessutom vara märkt så att det går att koppla till intyget, och enbart ett inköpskvitto räcker inte som bevis (Jordbruksverket 2026).

Rysk stäppsköldpadda tillhör i stället bilaga B, eftersom den omfattas av Testudinidae spp. utan att själv vara A-listad (förordning (EU) 2023/966). Vid handel inom EU krävs inget CITES-intyg, men dokument som visar djurets lagliga bakgrund, till exempel ett uppfödarintyg, ska följa med köpet. Kvitto räcker inte heller här, och köparen ska spara dokumenten för att kunna lämna dem vidare vid en eventuell försäljning (Jordbruksverket 2026).

Gulbukig vattensköldpadda (Trachemys scripta), med underarterna rödörad, gulörad och gulbukig, står i stället på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, det vill säga arter som sprids med människans hjälp och kan tränga ut inhemska djur och växter (Jordbruksverket 2023). Arten är förbjuden att importera, sälja, föda upp, transportera, äga, byta och sätta ut. Den som ägde sin sköldpadda redan den 3 augusti 2016, då förbudet trädde i kraft, får behålla den till den dör av naturliga orsaker, förutsatt att den inte får föröka sig, att djur av olika kön som hålls ihop steriliseras, och att den hålls så att den inte kan rymma (Naturvårdsverket). Sköldpaddor får aldrig släppas ut i naturen.

Viltfångade sköldpaddor får varken hållas, förmedlas eller säljas för sällskap och hobby (SJVFS 2019:15, 1 kap. 4 §). Den som driver en yrkesmässig verksamhet med sköldpaddor, eller hyr ut, förvarar eller utfodrar andras sköldpaddor i 6 förvaringsutrymmen eller fler, kan behöva söka tillstånd från länsstyrelsen (Jordbruksverket 2025). Artskyddsbrott straffas med böter eller fängelse i upp till fyra år (Jordbruksverket 2023).

En ensam sköldpadda är laglig att hålla. Föreskriftens kapitel om sköldpaddor innehåller inget krav på sällskap, till skillnad från gnagare, som enligt 8 kap. 1 § ska hållas i par eller grupp. Väljer man ändå att hålla flera sköldpaddor tillsammans ska alla samtidigt kunna söka skydd (10 kap. 5 §) och utnyttja uppvärmningsplatser (10 kap. 12 §), och bilaga 1:7 anger då den yta som krävs per extra djur.

Evidensia avråder från att blanda olika arter i samma terrarium, eftersom de kan ha olika krav på klimat och kan sprida sjukdomar mellan sig.

Hur gammal blir en sköldpadda?

Landsköldpaddor blir ofta 50 till 100 år under gynnsamma omständigheter (Evidensia), och Wikipedia anger att de antas kunna leva 70 till 100 år. Vattensköldpaddor lever kortare: rödörad vattensköldpadda blir omkring 25 år (Mälaren Smådjursklinik), men Naturvårdsverket skriver att arten i fångenskap kan leva uppåt 50 år och mer.

Den långa livslängden gör sköldpaddan till ett ovanligt långsiktigt åtagande bland smådjuren. Mälaren Smådjursklinik skriver att sköldpaddor, helt felaktigt, betraktas som lättskötta djur som inte kräver mycket arbete och tillsyn.

Livslängden skiljer sig kraftigt mellan olika smådjur, och Smådjur som sällskapsdjur i Sverige jämför alla åtta arter sida vid sida, från hamsterns 2 till 3 år till landsköldpaddans 50 till 100.

Vad behöver en landsköldpadda för miljö?

En landsköldpadda behöver en värmegradient med en svalare del och en varmare solplats, UV-B-ljus för att bilda D-vitamin, grävbart bottenmaterial, ett gömställe och vatten att vada i. Ytkraven styrs av sköldpaddans längd (SJVFS 2019:15, bilaga 1:7).

Sköldpaddor är ektoterma djur, det vill säga de kan inte reglera sin egen kroppstemperatur utan är beroende av omgivningens värme (Evidensia). Föreskriften kräver därför att terrariet har platser med olika temperaturer som gradvis övergår i varandra, så att djuret själv kan välja var det vistas (SJVFS 2019:15, 10 kap. 11 §). En uppvärmningsplats får aldrig överstiga +50 °C, och heta värmekällor ska vara skyddade så att sköldpaddan inte kan komma i direkt kontakt med dem (10 kap. 13 §). Värmen ska dessutom ges på ett sätt som passar artens levnadssätt (10 kap. 12 §).

Evidensia anger att de flesta landsköldpaddor har en optimal temperaturzon, POTZ, på 22 till 30 grader, med en solplats på 32 till 35 grader, en omgivning på 15 till 25 grader och normal rumsvärme nattetid. Mälaren Smådjursklinik anger i stället 24 till 35 grader dagtid för medelhavssköldpaddor, med solplatsen upp mot 35 grader och den svalaste delen kring 24 grader; på natten kan värmen stängas av helt om det inte är kallare än 10 grader.

Värmen ska komma uppifrån, inte från en värmematta under terrariet (Evidensia, Mälaren Smådjursklinik). Evidensia förklarar att en sköldpadda som söker svalka instinktivt gräver sig nedåt, och att en värmekälla under bottenmaterialet därför gör att djuret blir varmare ju mer den gräver, vilket ger stress i stället för svalka.

Föreskriftens allmänna råd säger att dagaktiva sköldpaddor bör få ofiltrerat UV-B-ljus med en våglängd på cirka 290 till 320 nm för att kunna bilda vitamin D3, och att ljuset bör komma rakt ovanifrån och på tillräckligt avstånd för att undvika ögonskador (SJVFS 2019:15, 10 kap. 12 §). UV-B betyder ultraviolett ljus av typ B, och vitamin D3 behövs för att kroppen ska kunna ta upp kalk ur maten (Evidensia, Mälaren Smådjursklinik).

Avståndet till UV-ljuset skiljer sig mellan källorna. Evidensia anger 30 till 45 cm mellan lampa och djur, medan Mälaren Smådjursklinik skriver att avståndet aldrig ska vara mer än 30 cm, eftersom strålarna annars sprids för mycket. Enligt Evidensia bör ett UV-rör bytas minst en gång om året och helst varje halvår för landsköldpadda, medan Mälaren Smådjursklinik anger 1 till 2 gånger om året för vattensköldpaddans UV-belysning.

Evidensia rekommenderar att ljuset är tänt 14 timmar per dygn sommartid och cirka 12 timmar vår och höst. Mälaren Smådjursklinik anger samma 14 timmar för vår och sommar, men 12 timmar höst och vinter i stället för vår och höst.

Minsta tillåtna yta, ytan per extra djur vid grupphållning och minsta höjd styrs av sköldpaddans längd, uppmätt i en rak linje från den främre till den bakre skalkanten (SJVFS 2019:15, bilaga 1:7).

Grävande arter ska ha ett löst, grävbart bottenmaterial, till exempel jord eller sand, i ett lager som minst är lika tjockt som skalets höjd (10 kap. 4 §). Evidensia och Mälaren Smådjursklinik rekommenderar en blandning av jord och sand i lika delar. Terrariet ska också ha inredning så att sköldpaddan kan söka skydd, och om flera djur hålls tillsammans ska alla samtidigt kunna göra det (10 kap. 5 §).

Akvarier och glastankar är olämpliga förvaringsutrymmen för landsköldpaddor, dels för att ventilationen blir dålig, dels för att sköldpaddan går mot glaset i tron att den kan ta sig igenom (Mälaren Smådjursklinik, Evidensia).

Landsköldpaddor ska ha vatten som de kan vada i (10 kap. 6 §). Mälaren Smådjursklinik rekommenderar att sköldpaddan badas dagligen, medan Evidensia skriver att öken- och stäppsköldpaddor ska ligga i blöt 30 till 60 minuter minst en gång i veckan, och att ungar ska blötläggas dagligen.

Utomhusvistelse maj till september gynnar sköldpaddans hälsa (Evidensia). Mälaren Smådjursklinik skriver att 15 grader räcker för att sätta ut sköldpaddan på soliga dagar, att molniga dagar bör hålla 17 till 18 grader, och att nattemperaturen inte bör understiga 10 grader.

Ett akvaterrarium för vattensköldpaddor ska ge utrymme att simma, dyka och gömma sig i vattnet, en landdel som ligger helt ovanför vattenytan där alla djur får plats samtidigt, och vatten som enligt föreskriftens allmänna råd bör renas kontinuerligt med pump och filteranläggning samt bytas vid behov (SJVFS 2019:15, 10 kap. 8 § och 4 kap. 22 §, allmänna råd). Bilaga 1:7 del 2 anger sedan minsta vattenyta och vattendjup efter sköldpaddans längd.

Vad äter en sköldpadda?

Landsköldpaddor av släktet Testudo är strikta vegetarianer som äter fiberrikt gräs, ogräs, blad och blommor, med lågt proteininnehåll och rikligt kalktillskott (Evidensia, Mälaren Smådjursklinik). Vattensköldpaddor är allätare som behöver både grönt och animalisk föda.

Landsköldpaddor av släktet Testudo är strikta vegetarianer (Evidensia, Mälaren Smådjursklinik). I naturen äter de gräs, ogräs, blad och blommor som växer på marknivå, och hö är ett bra sätt att öka fiberhalten i fodret (Evidensia).

Proteinhalten i den naturliga kosten ligger på max 7 procent (Evidensia). Mälaren Smådjursklinik skriver att färdiga pellets inte får innehålla mer än 8 procent protein, eftersom för mycket protein är en vanlig orsak till sjukdom hos landsköldpaddor.

Kalk och fosfor ska stå i en viss balans i fodret. Evidensia anger att förhållandet mellan kalk och fosfor i sköldpaddans naturliga kost ligger på cirka 4:1, medan Mälaren Smådjursklinik skriver att kvoten ska vara 5:1. Svensk jord och de flesta grönsaker är kalkfattiga, så ett kalktillskott behövs i praktiken alltid (Evidensia).

Frukt innehåller mycket socker, och medelhavssköldpaddor behöver enligt Evidensia inte äta någon frukt alls.

Vissa livsmedel ska aldrig ges till landsköldpaddor. Evidensia räknar upp hund- och kattmat, ärtor, bönor, ost, ägg, mjölkprodukter och bröd, medan Mälaren Smådjursklinik skriver att katt- och hundmat, potatis, pasta, keso, bröd och gröt ska undvikas helt. Evidensia och Mälaren Smådjursklinik skriver att spenat, rabarber och persilja ska undvikas helt, eftersom oxalsyra i dem binder kalk och hindrar kroppen från att använda det.

Det vanligaste felet vid utfodring av landsköldpadda är för lite fiber och kalk i kombination med för mycket protein (Evidensia).

Exempel på vilda växter som fungerar bra som mat är maskros, klöver, groblad och svinmålla, bland flera andra (Mälaren Smådjursklinik).

Vattensköldpaddor är allätare. Mälaren Smådjursklinik och Agria skriver att unga djur bör utfodras dagligen och vuxna 2 till 3 gånger i veckan, och att animalisk föda helst ges som hela djur i stället för rent kött, eftersom skelett och inälvor ger en mer allsidig kost.

Oavsett art gäller att fodret ska vara anpassat för arten och ges i sådan mängd att sköldpaddan håller medelgott hull (SJVFS 2019:15, 10 kap. 15 §).

Behöver sköldpaddor dvala?

Bara vissa arter dvalar, och bara friska djur ska göra det. Grekisk landsköldpadda och vissa underarter av morisk och rysk stäppsköldpadda kan gå i vinterdvala (Evidensia, Agria), medan turkisk landsköldpadda inte dvalar (Mälaren Smådjursklinik). Sjuka eller magra djur ska aldrig dvalas.

Föreskriften kräver att sköldpaddor av arter från tempererade områden som ges vintervila får den regelbundet varje år, på ett sätt som motsvarar naturliga förhållanden, och att djuren förbereds genom en tid med successivt lägre temperatur, mindre ljus och mindre foder (SJVFS 2019:15, 10 kap. 1 §).

Arter som brukar dvala är grekisk landsköldpadda och vissa underarter av morisk landsköldpadda och rysk stäppsköldpadda (Evidensia, Agria). Mälaren Smådjursklinik skriver att turkisk landsköldpadda inte dvalar, trots att den tillhör samma grupp av medelhavssköldpaddor.

Sjuka, konvalescenta eller magra sköldpaddor ska aldrig tillåtas gå i dvala (Evidensia, Agria). Evidensia och Agria rekommenderar en hälsokontroll med blodprov under hösten, och Mälaren Smådjursklinik råder till en veterinärundersökning med blodprov om man är osäker på sköldpaddans hälsa, innan man bestämmer om den är i skick att dvala.

Under dvalan är det lämpligt att väga sköldpaddan regelbundet för att kunna bedöma om viktminskningen ligger inom det normala (Mälaren Smådjursklinik).

Efter avslutad dvala värms sköldpaddan successivt under ett dygn, och den ska sedan få bada och dricka (Mälaren Smådjursklinik). Äter den inte inom en vecka är något fel och veterinär behövs (Mälaren Smådjursklinik; Evidensia skriver "efter max en vecka"). Sköldpaddan ska omedelbart få värme om den vaknar under dvalan, och man ska inte försöka dvala ner den igen (Evidensia).

Vattensköldpaddor behöver inte dvala för sin hälsa i fångenskap (Agria, Mälaren Smådjursklinik). En så kallad halvdvala i svalare vatten är däremot farlig, eftersom ämnesomsättningen då fortfarande är igång och djuret långsamt svälter (Agria, Mälaren Smådjursklinik).

Vilka hälsoproblem drabbar sköldpaddor?

De flesta sjukdomsfall hos landsköldpaddor orsakas av felaktig utfodring (Evidensia), och metabol bensjukdom var en av de vanligaste diagnoserna hos reptiler i slutet av 1990-talet, en rubbning i balansen mellan kalk, fosfor och D-vitamin (Evidensia). Andra problem som förekommer är lunginflammation, skalröta, svullna ögon och värpnöd, och sköldpaddan kan också bära salmonella utan att själv bli sjuk.

Metabol bensjukdom (MBD)

Metabol bensjukdom, eller benskörhet, orsakas av brist på UV-ljus eller av en kost som innehåller mer fosfor än kalk, vilket stör balansen mellan vitamin D, kalk och fosfor, och hos sköldpaddor förvärras sjukdomen ofta av för mycket protein; förloppet är vanligen mycket långsamt, ibland flera år innan djurägaren märker något (Evidensia). Symtomen är att djuret drar bukskölden i marken, får mjuka sköldar och senare tappar aptiten, blir förstoppat och apatiskt, och formförändringar i skölden går aldrig att rätta till (Evidensia).

Lunginflammation

Lunginflammation orsakas av nedkylning och är svårbehandlad i sent skede; symtom är slöhet, upphörd aptit, att djuret öppnar och stänger munnen som en fisk, rinnande näsa och väsande andning (Evidensia). Ett djur med dessa tecken ska isoleras från andra djur, och veterinär ska kontaktas genast (Evidensia).

Skalröta

Skalröta innebär fläckar eller förändringar i skalet efter en yttre skada, felaktig utfodring eller en infektion med bakterier eller svampar (Evidensia). Rysk stäppsköldpadda reagerar särskilt på fuktigt bottenunderlag med infektioner i bukskölden, och förändringarna läker mycket långsamt (Evidensia).

Svullna ögon

Svullna ögon orsakas ofta av A-vitaminbrist och är vanligare hos vattensköldpaddor som äter lite grönt (Evidensia). En sköldpadda som inte kan se på grund av svullnaden slutar äta (Evidensia).

Värpnöd

Värpnöd innebär att honan inte kan lägga sina ägg. Orsaken kan ibland vara en felaktig balans av mineraler i fodret, och tillståndet är oftast livshotande och kräver veterinär genast (Evidensia). Honor kan lägga ägg utan att ha levt med en hane (Mälaren Smådjursklinik, Agria).

Salmonella

Salmonella är en normal del av sköldpaddans tarmflora och orsakar sällan sjukdom hos djuret, men kan ge en allvarlig tarmsjukdom hos människa, särskilt barn och personer med nedsatt immunförsvar; tvätta händerna efter hantering (Evidensia, Mälaren Smådjursklinik). Jordbruksverket avråder från läkemedel mot salmonella hos reptiler, eftersom det lätt leder till att resistenta bakteriestammar ökar (Jordbruksverket 2025). En zoonos är en sjukdom som sprids från djur till människa (Naturvårdsverket), och reptiler kan sprida salmonella till människor (Jordbruksverket 2025).

Ett djur med misstänkt MBD, andningssymtom eller värpnöd behöver undersökas av en veterinär med kunskap om reptiler.

En Smådjursveterinär är rätt instans för dessa symtom.

Var hittar man veterinär för reptiler?

Sköldpaddan behöver en veterinär som är kunnig på reptiler (Mälaren Smådjursklinik). Fråga uttryckligen efter sköldpadda när tiden bokas, eftersom inte alla kliniker tar emot reptiler.

Hälsokontroll före dvalan

En hälsokontroll med blodprov under hösten visar om sköldpaddan är frisk nog att dvala (Evidensia, Agria), och Mälaren Smådjursklinik råder till en sådan undersökning om man är osäker på sköldpaddans hälsa.

Ingen aptit efter dvalan

Äter sköldpaddan inte inom en vecka efter avslutad dvala är något fel, och veterinär behövs (Mälaren Smådjursklinik, Evidensia).

Andningssymtom

Öppnar och stänger munnen som en fisk, har rinnande näsa eller väser vid andning är tecken på lunginflammation som kräver veterinär genast (Evidensia).

Mjuk sköld eller sköld som dras i marken

Det är tecken på metabol bensjukdom, en sjukdom som utan behandling kan bli livshotande (Evidensia).

Svullna ögon

Svullna ögon kan bero på A-vitaminbrist och gör att sköldpaddan slutar äta eftersom den inte längre ser sin mat (Evidensia).

Krystande och oro hos en hona med ägg

Det kan vara tecken på värpnöd, som oftast är livshotande och kräver veterinär genast (Evidensia).

Veterinärer per län listar kliniker i varje län, och den som söker sköldpaddans vård kan där se vilka kliniker som finns nära.