Smådjur som sällskapsdjur i Sverige

Vad räknas som smådjur?

Smådjur är sällskapsdjur utanför hund och katt. Gruppen rymmer tre delar: hardjur, alltså kaninen, gnagare som marsvin, hamster, chinchilla, degu och tamråtta, samt övriga djur, där illern och sköldpaddan hör hemma.

Ordet är samtidigt ett branschnamn. Svensk djursjukvård namnger sig själv med det, i kliniknamn som smådjursklinik och i titeln smådjursveterinär. Evidensia samlar i sin djurvårdguide iller, fågel, reptiler, kanin och gnagare under beteckningen exotics.

Kaninen är ingen gnagare. Den tillhör ordningen lagomorfer, på svenska hardjur, som delas i familjerna Leporidae med kaniner och harar och Ochotonidae med pipharar. Lagomorferna grupperades en gång tillsammans med gnagarna och skildes ut på tandantalet: en lagomorf har fyra framtänder i överkäken, en gnagare två (SLU, Klas Hansson 2011). Det är nischens vanligaste felaktighet, och den avgör vad djuret ska äta, eftersom kaninens tänder växer hela livet och slits av grovfoder.

Gnagarna, Rodentia, är en ordning på cirka 1 800 arter med mejselformade framtänder som växer hela djurets liv. Naturhistoriska riksmuseet delar in dem i tre underordningar: ekorrartade, råttartade och marsvinsartade gnagare. Marsvin, chinchilla och degu hör till de marsvinsartade, och degun är närmast släkt med de två andra (Mälaren Smådjursklinik). Jordbruksverket räknar möss, råttor, marsvin, hamstrar, chinchillor och ökenråttor som gnagare i reglerna för sällskapsdjur.

Illern, Mustela putorius, är den enda domesticerade arten i familjen mårddjur, Mustelidae, på svenska även kallad vesseldjur, där vessla, mink, skunk och utter ingår (Agria). Den tämjdes för ett par tusen år sedan för jakt på gnagare och kanin. Jordbruksverket förbjuder rovdjur som sällskapsdjur med fyra undantag: hund, katt, grävling och tam iller.

Sköldpaddan är en reptil och hålls i terrarium. Jordbruksverket kräver att klimatet liknar artens naturliga mikroklimat, att landsköldpaddor har vatten att vada i, och att utpräglat grävande arter har ett löst bottenmaterial i ett lager som minst motsvarar höjden på djurets skal. Terrariet kräver dessutom UV-ljus, eftersom sköldpaddan utan UV inte tillgodogör sig D-vitamin och därmed inte tar upp kalcium ur fodret (Evidensia).

Vilka smådjur hålls som sällskapsdjur i Sverige?

Kaninen är vanligast. Agrias lista över försäkrade smådjur 2025 rangordnar kanin, marsvin, hamster, sköldpadda och råtta överst, med illern på åttonde plats, chinchillan på tionde och degun på tjugonde av tjugo (Agria, publicerad 1 januari 2026).

Livslängden är den siffra som skiljer arterna mest. Hamstern lever 2 till 3 år, landsköldpaddan 50 till 100. Båda kallas smådjur, och åtagandet är två helt olika saker.

Sällskapskolumnen följer Jordbruksverkets regler och allmänna råd, inte smak. Huvudregeln för gnagare är hållning i par eller grupp, eftersom arterna lever i familjegrupper eller kolonier. Guldhamstern är undantaget: den är vanligen aggressiv mot artfränder och hålls ensam.

Vilka regler gäller för att hålla smådjur i Sverige?

Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:15, saknummer L80) om villkor för hållande, uppfödning och försäljning av djur avsedda för sällskap och hobby styr utrymme, inredning, foder och sällskap.

Utrymmet anges i kvadratmeter per art, och hyllplan räknas inte in i ytan. En kanin upp till 2 kilo har minst 0,5 kvadratmeter, en kanin över 6 kilo minst 1,0. För gnagarna gäller 0,5 kvadratmeter för chinchilla, 0,3 för marsvin, 0,3 för degu, 0,18 för brunråtta, 0,12 för guldhamster och 0,09 för dvärghamster (Jordbruksverket).

Sällskapskravet är olika starkt för olika arter. För gnagare är huvudregeln att djuren ska hållas i par eller grupp, med guldhamstern undantagen. För kaniner är par eller grupp ett allmänt råd och inte ett krav, och könsmogna okastrerade hanar hålls inte tillsammans. Marsvin har utöver det ett eget foderkrav: daglig tillförsel av C-vitamin (Jordbruksverket).

Reglerna är på väg att göras om, och det tar tid. Jordbruksverket skickade i mars 2025 ut ett förslag på remiss och drog tillbaka det efter reaktionerna. Förslaget innehöll 329 paragrafer, varav 14 väckte merparten av kritiken, framför allt måtten på burar och kravet på att djur hålls minst två och två. Arbetet delades därefter i nio delar, och nya regler beslutas tidigast 2029 (Jordbruksverket).

Måtten i tabellerna ovan är alltså de som gäller under tiden. Jordbruksverket beskriver dagens regler som nästan 30 år gamla.

Varför märks det så sent att ett smådjur är sjukt?

De flesta arterna är bytesdjur, och ett bytesdjur som visar svaghet blir taget först. Beteendet finns kvar i buren. Djuret äter, rör sig och sköter pälsen ungefär som vanligt långt in i ett sjukdomsförlopp.

Förloppet är känt och går att läsa av. Evidensia beskriver det för tandproblem: djuret är först piggt och springer fram till matskålen, men äter selektivt och väljer det som är lätt att tugga. Därefter minskar mängden. Först i ett senare skede kommer dregling, avmagring, sparsam avföring och slutligen kraftig svaghet (Evidensia, uppdaterad 2024).

Fyra saker ändras före allmäntillståndet. Aptiten ändras i art före mängd, alltså vad djuret väljer snarare än hur mycket det äter. Avföringen blir sparsam eller uteblir. Pälsen blir matt och ruggig när djuret slutar putsa sig, och djuret sitter hopburrat som en boll. Aktiviteten sjunker sist (Agria).

Tidsfönstret är kort. En kanin eller gnagare som inte har ätit på 24 timmar är ett akutfall (Evidensia). Hos kaninen upphör mag- och tarmmotoriken, magsäcken och tarmarna fylls med gas som trycker på omgivande organ och blodkärl, och tillståndet blir livshotande (Agria). Det är skälet till att en vardaglig observation, att djuret väljer bort höet, väger tyngre hos ett smådjur än hos en hund.

Vilka sjukdomar drabbar smådjur oftast?

Fem grupper återkommer: tandproblem, mag- och tarmstopp, luftvägsinfektion, utvärtes parasiter och tumörer. Tandproblem är den vanligaste enskilda anledningen till att kaniner och gnagare visar sjukdomstecken, och de hänger ihop med magen (Evidensia).

Tandproblem

Samtliga tänder växer hela livet hos kanin och gnagare, och för lite grovfoder ger vassa kanter som skär in i kind eller tunga. Hos marsvin och chinchilla växer i stället tandrötterna för långa, vilket kräver röntgen för att upptäckas (Evidensia).

Mag- och tarmstopp

Rörelserna i kaninens mage och tarm avstannar, organen fylls med gas och trycker på blodkärlen. Tillståndet heter magatoni, i dagligt tal trumsjuka, och ägaren uppfattar det ofta felaktigt som förstoppning (Agria).

Luftvägsinfektion

Bakterien Pasteurella multocida bärs av en stor andel kaniner utan att ge besvär, och förökar sig vid stress som dålig ventilation, trängsel, hög omgivningstemperatur eller flytt. Den ger infektioner i övre luftvägar, mellanöra och lungor (Agria).

Utvärtes parasiter

Kaniner drabbas av skabb både på kroppen och i öronen, med klåda, mjäll och håravfall som följd. Kaniner med hängande öron får dessutom lätt öroninfektion, eftersom hörselgången trycks ihop och bakterier förökar sig (Agria).

Tumörer

Tumörer och luftvägsproblem är vanliga hos mus och råtta, tillsammans med fetma och tandproblem (Evidensia). Hos illern återkommer binjuresjukdomen Cushing och bukspottkörteltumören insulinom (Evidensia).

Kaninen bär på en extra risk som inte syns i listan: den är mycket känslig för vissa sorters antibiotika, och preparat som är ofarliga för andra djur är dödliga för kanin. Behandling hemma utan veterinärkontakt hör därför inte hemma i den här gruppen djur (Agria).

Var hittar man veterinär för smådjur?

Inte varje klinik tar emot smådjur. Kanin, gnagare, iller och reptil hanteras som ett eget kompetensområde, och de större kedjorna organiserar det i egna exotics-team medan andra kliniker bär ordet smådjur i sitt namn.

Evidensia samlar iller, fågel, reptiler, kanin och gnagare under rubriken exotics i sin djurvårdguide, och Mälaren Smådjursklinik har ett eget exotics-team. Fråga efter arten och inte efter smådjur i allmänhet när du ringer: en klinik som tar emot kanin tar inte med självklarhet emot sköldpadda.