Veterinärguiden

Chinchilla som husdjur

Chinchillan är en gnagare från Anderna som lever i tio till femton år, som inte klarar värme och som håller pälsen ren genom att rulla sig i finkornig sand. Här står vad Jordbruksverkets föreskrift kräver av buren, sällskapet och sandbadet, vad djuret äter, hur gammalt det blir och vilka sjukdomar det drabbas av.

Vad är en chinchilla?

Chinchillan är en gnagare från Andernas karga bergstrakter, och den art som hålls som sällskapsdjur är den lilla chinchillan, Chinchilla lanigera. Ett vuxet djur väger 400 till 600 gram och är nära släkt med marsvin och piggsvin.

Ordet betecknar två skilda saker och den här sidan handlar om gnagaren. Chinchilla är också namnet på en pälsfärg hos katt, en av perserkattens färgvarianter (Wikipedia), och sökningen chinchilla katt ligger bland Googles relaterade sökningar på ordet. Den som letar efter kattfärgen läser fel sida här.

Släktskapet placerar arten bland gnagarna. Chinchillor tillhör ordningen gnagare och familjen harmöss, ett släkte som omfattar två arter, och Jordbruksverket räknar chinchillor tillsammans med möss, råttor, marsvin, guldhamstrar och ökenråttor som gnagare i reglerna för sällskapsdjur. Gnagare är däggdjur vars framtänder växer under hela livet.

Ursprunget förklarar hela skötseln. Chinchillan lever vilt i klippiga karga bergsregioner i Anderna i Peru, Bolivia, Chile och Argentina (Evidensia 2020, Agria 2020), och Mälaren Smådjursklinik beskriver samma miljö som karga bergstrakter där födan består av bark, gräs, blommor och örter. Kylan, torrheten och den näringsfattiga födan är de tre villkor en ägare får återskapa hemma.

Tamchinchillan kommer från uppfödning i fångenskap. Djuren har fötts upp i fångenskap sedan 1923 (Agria 2020), och de individer som hade mindre fin päls började säljas som husdjur (Evidensia 2020, Agria 2020). Amerikanen Mathias F. Chapman förde i februari 1923 elva djur, tre honor och åtta hanar, till USA, och tamchinchillorna i världen härstammar från dem.

Storleken är liten och honorna är störst. En vuxen chinchilla väger 400 till 600 gram och honorna är ofta något större än hanarna (Mälaren Smådjursklinik 2021, Arken Zoo). Kroppen mäter 25 till 35 centimeter och svansen ytterligare 10 till 12 centimeter (Arken Zoo).

Tänderna växer hela livet och det är den siffra som styr foderstaten. Chinchillans tänder växer kontinuerligt med ungefär 5 till 7,5 centimeter per år (Evidensia 2020), och rätt foder är det enda som sliter ned dem i samma takt.

Är chinchilla ett bra husdjur?

Chinchillan passar den som vill ha ett djur i tio till femton år, kan hålla minst två och kan hålla rummet svalt. Den är renlig, nästan luktfri och biter sällan. Den är samtidigt skygg, stresskänslig och vaken på natten.

Livslängden
Tio till femton år, och enstaka individer har blivit 18 till 20 (Agria 2020, Mälaren Smådjursklinik 2021, Arken Zoo). Ett barn som får en chinchilla vid sju års ålder har djuret kvar som vuxen, och det är den enskilt viktigaste uppgiften inför köpet.
Temperamentet
Chinchillan är ett renligt, nästan luktfritt och vänligt djur, men den är oftast blyg och lättskrämd (Agria 2020, Evidensia 2020). Mälaren Smådjursklinik skriver rakt ut att chinchillor inte är lämpliga djur för små barn.
Dygnsrytmen
Chinchillor är i naturen nattaktiva (Mälaren Smådjursklinik 2021, Wikipedia), och Arken Zoo anger att de är mest aktiva på kvällen och tidigt på morgonen. Djuret är alltså vaket de timmar familjen sover, till skillnad från marsvinet som är vaket på eftermiddagen och kvällen.
Sällskapskravet
En chinchilla räcker inte. Gnagare, utom guldhamstrar, ska hållas i par, av samma eller motsatt kön, eller i grupp (SJVFS 2019:15, 8 kap. 1 §). Kravet fördubblar både inköpet och den yta hållningen kräver.
Utrymmet
Minsta tillåtna yta är 0,5 kvadratmeter och minsta höjd 1,0 meter (Jordbruksverket). Ytan är alltså nästan dubbelt så stor som marsvinets och höjden fyra gånger så hög, vilket sorterar bort de flesta burar som säljs som gnagarburar.
Hanteringen
Chinchillor biter sällan och är därför lätta att hantera, men de är mycket snabba och tappade djur är relativt vanliga (Mälaren Smådjursklinik 2021). Djuret hålls med ena handen under bakbenen och runt svansroten och den andra under frambenen, aldrig enbart i svansen.
Pälstappen
Chinchillan släpper stora sjok av pälsen vid stress eller fasthållning, som en försvarshandling (Mälaren Smådjursklinik 2021). Avlossad päls är inte farlig för djuret (Evidensia 2020), men den gör hårdhänt hantering direkt synlig.
Allergin
Många pälsdjursallergiker tål chinchillor (Mälaren Smådjursklinik 2021, Arken Zoo). Båda källorna anger det som ett kännetecken för arten, och det är den enda punkten där chinchillan är enklare än de andra smådjuren.
Veterinärkostnaden
En konsultation för smådjur kostar 981 kronor i snitt hos de 245 kliniker som publicerar ett pris (veterinärguiden 3 september 2026). Chinchillan hanteras dessutom som ett exotiskt djur på många kliniker och tas inte emot överallt.

Fyra punkter talar för chinchillan: renligheten, att den sällan bits, att den är nästan luktfri och att många pälsdjursallergiker tål den. Fyra talar emot: livslängden på tio till femton år, sällskapskravet, burens storlek och att djuret är vaket på natten.

Skygghet och stresskänslighet är samma egenskap sedd från två håll. Chinchillor är väldigt sociala men stresskänsliga djur och ska alltid ha en lugn och trygg miljö, samtidigt som de är intelligenta och behöver rikligt med social kontakt och sysselsättning (Mälaren Smådjursklinik 2021). Djuret kräver alltså både sällskap och lugn, och en bur i ett vardagsrum med hög ljudnivå ger varken.

Ansvaret ligger hos en vuxen. Arken Zoo skriver att det i många fall är barnen i familjen som vill ha en chinchilla, men att det alltid är den vuxne som har ansvaret för att djuren mår bra, och att skötseln pågår även dagar då ägaren är sjuk eller trött.

Måste man ha två chinchillor?

Ja. Gnagare, utom guldhamstrar, ska hållas i par, av samma eller motsatt kön, eller i grupp (SJVFS 2019:15, 8 kap. 1 §). Chinchillan är en gnagare, så ett ensamt djur uppfyller inte kravet.

Minimimått för chinchilla jämfört med de andra gnagarna i föreskriften (SJVFS 2019:15, bilaga 1:4)
ArtMinsta tillåtna ytaMinsta yta per djur vid grupphållningMinsta mått på kortaste sidanMinsta höjd
Chinchilla0,5 m²0,25 m²0,5 m1,0 m
Degu0,3 m²0,15 m²0,4 m0,4 m
Marsvin0,3 m²0,15 m²0,4 m0,25 m
Brun råtta0,18 m²0,06 m²0,3 m0,3 m
Guldhamster0,12 m²0,06 m²0,25 m0,2 m
Dvärghamster0,09 m²0,045 m²0,2 m0,2 m

Regeln står i föreskriften och upprepas på myndighetens egen sida. Jordbruksverket sammanfattar den som att gnagare ofta lever i familjegrupper eller kolonier, att huvudregeln därför är par eller grupp, och att de flesta arter av gnagare utom guldhamstrar ska bo minst två och två.

Paragrafen har ett undantag som är värt att känna till. Kravet på par eller grupp gäller inte om det finns särskilda skäl (SJVFS 2019:15, 8 kap. 1 §), vilket täcker enskilda djur som inte fungerar ihop med artfränder. Undantaget är en bedömning i det enskilda fallet och inte en fri valmöjlighet vid köpet.

Ordvalet skiljer chinchillan från kaninen. Kaninens sällskap står som ett allmänt råd med ordet bör, alltså något ägaren väljer, medan gnagarnas par eller grupp står med ordet ska. En ensam kanin och en ensam chinchilla är därmed inte samma sak i regelverket.

Samma paragraf gäller för det närmaste släktdjuret. Marsvinet är också en gnagare och omfattas av samma krav på par eller grupp, och Marsvin som husdjur går igenom hur den arten sköts. En chinchilla och ett marsvin är däremot inget sällskap åt varandra, eftersom kravet gäller en artfrände.

Sammanförandet tar veckor och inte minuter. Chinchillan kan vara aggressiv vid introduktion av nya flockmedlemmar, honorna är mest aggressiva och särskilt mot nya hanar, och en hane och en hona ska sitta i burar bredvid varandra i minst två veckor innan de släpps ihop (Evidensia 2020, Agria 2020). Fungerar det inte ändå är det bättre att prova med ett annat djur.

Föreskriften ställer samma krav på tillvägagångssättet. Tidpunkten för, och tillvägagångssättet vid, sammanförandet av djur till par eller grupp ska väljas med hänsyn till djurens art, ålder och kön samt andra omständigheter, så att risken för osämja minimeras (SJVFS 2019:15, 8 kap. 1 §).

Samkönade par är vägen förbi ungarna. Man kan ha samkönade par om man inte vill riskera dräktighet (Mälaren Smådjursklinik 2021), och alternativet är att hålla en kastrerad hane tillsammans med en hona.

Evidensia och Agria anger minimimåttet fel. Båda skriver att buren för en ensam chinchilla enligt svensk djurskyddslag måste vara minst 1 gånger 1 gånger 0,5 meter. Föreskriftens egen tabell anger i stället 0,5 kvadratmeter golvyta, kortaste sidan minst 0,5 meter och höjden minst 1,0 meter (SJVFS 2019:15, bilaga 1:4). En bur som är 0,5 meter hög uppfyller alltså inte höjdkravet, hur stor golvytan än är.

Höjden är det mått som skiljer chinchillan från de andra gnagarna. Kravet på 1,0 meter är fyra gånger marsvinets 0,25 meter och fem gånger dvärghamsterns 0,2 meter, och skälet är att chinchillan hoppar och klättrar och använder svansen som styrhjälp (Mälaren Smådjursklinik 2021). Eventuella hyllplan räknas inte in i golvytan (Jordbruksverket).

Sällskapet ändrar tre mått samtidigt. Minsta tillåtna yta är 0,5 kvadratmeter och den ytan räcker för två chinchillor, medan varje djur därutöver kräver ytterligare 0,25 kvadratmeter (Jordbruksverket, Arken Zoo), det ska finnas bolådor eller bohålor så att alla djur kan använda dem samtidigt, och det ska finnas hyllor eller grenar så att alla samtidigt får plats utan att konkurrens eller aggressivitet uppstår (SJVFS 2019:15, 8 kap.).

Varför behöver chinchillor sandbad?

Sandbadet är det enda sättet att hålla den täta pälsen ren, och det är ett lagkrav. Gerbiler, chinchillor och degusråttor ska ha ren och finkornig sand för pälsvårdande sandbad (SJVFS 2019:15, 8 kap.). Fukt ger i stället tovig päls.

Sandbadet är reglerat och inte en tillbehörsfråga. Föreskriften namnger tre arter som ska ha ren och finkornig sand för pälsvårdande sandbad, och Jordbruksverket upprepar kravet i sin sammanfattning av inredningen: chinchillor ska ha tillgång till sandbad och sitthyllor eller sittgren, och sandbadet ska bestå av ren och finkornig sand. Varken Mälaren Smådjursklinik, Evidensia, Agria eller Arken Zoo skriver att sandbadet är ett krav i föreskriften.

Vatten hör inte till skötseln. Fuktig miljö och hög luftfuktighet ger en tufsig och fuktig päls, och tovig päls är en varning om att miljön är för varm och fuktig (Evidensia 2020). Tovor kan chinchillan inte reda ut själv utan de ska klippas eller rakas bort, och huden under är mycket tunn och känslig (Mälaren Smådjursklinik 2021).

Sanden ska vara finkornig och puderaktig. Fin puderaktig vulkanaska är bäst för att hålla pälsen ren och välskött, och det finns särskilt chinchilladamm att köpa, men vanlig ökensand eller annan finkornig sand fungerar också (Evidensia 2020, Agria 2020, Mälaren Smådjursklinik 2021).

Pälsens uppbyggnad är skälet. Chinchillor har cirka 60 hårstrån som växer ur en och samma hårsäck (Wikipedia), och Arken Zoo skriver att chinchillan har den allra mjukaste pälsen bland alla små sällskapsdjur. En päls med den tätheten går inte att komma åt utifrån utan att djuret arbetar in något torrt i den.

Badkaret ska vara stort nog för en helrullning. Badet måste vara stort och djupt nog så att chinchillan kan rulla i det (Evidensia 2020, Agria 2020), och rullningen är sättet djuret arbetar in pudret genom hela pälsen.

Sandbadet står framme en stund om dagen och tas sedan bort. Mälaren Smådjursklinik anger att chinchillan ska ha tillgång till sandbad en stund varje dag, och Evidensia och Agria skriver att badet bara ska finnas tillgängligt en stund under dagen och tas bort när djuret badat klart. Sand som står framme dygnet runt blir smutsig och slutar rengöra.

Ett undantag gäller honor med ungar. Digivande honor ska inte ha tillgång till sandbad, eftersom de diande ungarna då kan få sand i ögon och mun (Evidensia 2020, Agria 2020), och Mälaren Smådjursklinik anger att sandbadet ska tas bort redan en vecka innan förväntad förlossning.

Vilken temperatur tål en chinchilla?

Svalt, mellan 15 och 21 grader. Evidensia anger 15 grader som optimum, Agria och Mälaren Smådjursklinik anger 15 till 21 grader. Chinchillan klarar varken värme eller fuktighet, och värmeslag är en av artens akuta sjukdomar.

Tre källor ger nästan samma svar och skillnaden är taket. Evidensia skriver att optimal temperatur är runt 15 grader, medan Agria och Mälaren Smådjursklinik anger 15 till 21 grader som lämpligt. Evidensia och Agria skriver båda att djuret ska hållas på ett område som har god belysning och ventilation samt är kallt och torrt, och Mälaren Smådjursklinik anger samma tre egenskaper var för sig: svalt, torrt och välventilerat.

Pälsen är skälet till värmekänsligheten. Den tjocka pälsen är en anpassning till de kalla temperaturerna på Andernas bergssluttningar, vilket innebär att chinchillor är mycket känsliga för höga temperaturer och lätt får värmeslag (Arken Zoo).

Myndigheten pekar ut samma sak i transportreglerna. Du ska särskilt ta hänsyn till att chinchillor är känsliga för höga temperaturer (Jordbruksverket), och det är den enda art som får den anmärkningen i myndighetens avsnitt om transport av smågnagare.

Det praktiska svaret är att rummet avgör, inte buren. Värmeslag uppstår oftast när buren placeras i direkt solljus med dålig ventilation, och hög luftfuktighet förvärrar läget (Evidensia 2020). En bur som står i ett rum varmare än 21 grader är för varm oavsett hur den är inredd.

Burmaterialet styr temperaturen inuti buren. Glasakvarium och plastburar ska inte användas, eftersom de inte är tillräckligt välventilerade och kan ge chinchillan luftvägssjukdomar (Agria 2020). Evidensia anger samma orsak med en annan följd, att ventilationen blir sämre och miljön för varm och fuktig, tillåter burarna med stor försiktighet och pekar ut tovig päls som tecknet att bevaka.

Vad äter en chinchilla?

Hö, i fri tillgång. Kaniner, marsvin, chinchillor och degusråttor ska ha fri tillgång till grovfoder såsom hö eller gräs (SJVFS 2019:15, 8 kap.). Höet utgör merparten av kosten, och chinchillapellets ges i mycket små mängder.

Fri tillgång till grovfoder är ett krav och inte ett råd. Föreskriften namnger kaniner, marsvin, chinchillor och degusråttor, och Jordbruksverket upprepar kravet med hö eller gräs som exempel. Grundutfodringen ska utgöras av ett gräshö av god kvalitet, och höet ska utgöra merparten av den totala dieten (Mälaren Smådjursklinik 2021).

Det vanligaste felet är motsatsen till den vilda födan. I naturen lever chinchillan på en näringsfattig och fiberrik diet av bark, gräs, blommor och örter, och det vanligaste felet i fångenskap är att ge en för energirik och fiberfattig kost, vilket leder till allvarliga problem med tandhälsan och stör mag-tarmfunktionen (Mälaren Smådjursklinik 2021).

Två källor är oense om pelletsgivan och skillnaden är trefaldig. Mälaren Smådjursklinik anger 1 till 2 teskedar chinchillapellets per dag, medan Agria anger 1 till 2 matskedar per djur och dag. Båda är eniga om att pellets inte får ges i fri tillgång.

Pellets till andra arter går inte att använda. Chinchillan ska aldrig utfodras med pellets avsedda för marsvin eller kanin, eftersom energinivån blir för hög (Evidensia 2020, Agria 2020). Fiberhalten i chinchillapellets ska ligga på 18 till 32 procent (Agria 2020).

Gnagarblandningar hör inte hit. Alla former av gnagarblandningar ska undvikas, eftersom de innehåller alldeles för mycket feta fröer och annat som inte är nyttigt för en chinchilla (Mälaren Smådjursklinik 2021).

Grönsaker och frukt är godis och har ett tak. Grönsaksgivan ska inte överstiga 10 procent av den totala dieten (Mälaren Smådjursklinik 2021, Agria 2020), och nötter, frön och frukter med kärna ska undvikas eftersom fetthalten är för hög och kärnorna innehåller giftiga ämnen (Evidensia 2020).

Färska grenar är både foder och lagkrav. Gnagare ska alltid ha tillgång till gnagmaterial, till exempel grenar med bark, pinnar eller rötter (Jordbruksverket), och vanliga svenska obesprutade trädslag fungerar: björk, bok, ek, al och fruktträd (Evidensia 2020, Agria 2020, Mälaren Smådjursklinik 2021), och listorna skiljer sig på en post, där Evidensia och Agria tar upp alm och Mälaren Smådjursklinik ask.

Foderbyten görs långsamt. Förändringar av foderstaten till kaniner, marsvin, chinchillor och degusråttor ska ske successivt, och detta gäller särskilt vid övergång från hö till färskt gräs (SJVFS 2019:15, 8 kap.). Ett nytt foder som introduceras i för stor mängd på en gång kan leda till livshotande mag-tarmsjukdomar (Mälaren Smådjursklinik 2021).

Vattnet ges ur flaska och flaskan diskas dagligen. Chinchillan ska normalt sett dricka vatten från vattenflaskor, och hygienen i flaskorna är viktig eftersom förorenat vatten kan vara en faktor vid sjukdomsutbrott (Evidensia 2020, Agria 2020). Mälaren Smådjursklinik anger daglig diskning av flaskan och noggrann rengöring av pipen.

Tillskott behövs inte och kan skada. En korrekt utfodrad och frisk chinchilla behöver inga tillskott i form av vitaminer, salt eller mineralstenar, och salt- och mineralstenar kan till och med vara skadliga om de konsumeras i för stor mängd (Mälaren Smådjursklinik 2021). Chinchillan skiljer sig här från marsvinet, som ska ges daglig tillförsel av vitamin C.

Djuret äter en del av sin egen avföring och det ska den göra. Chinchillor äter liksom marsvin vissa speciella kväverika avföringspluttar, vilket är helt normalt och viktigt för hälsan (Mälaren Smådjursklinik 2021), och Arken Zoo beskriver samma nattbajs som en andra passage genom matsmältningen för att tillgodogöra sig vitaminer och mineraler.

Hur gammal blir en chinchilla?

Tio till femton år, och enstaka individer har blivit 18 till 20 (Agria 2020, Mälaren Smådjursklinik 2021, Arken Zoo). Chinchillan lever därmed längst av de däggdjur som hålls som smådjur i Sverige.

Tre oberoende svenska källor anger samma spann. Agria, Mälaren Smådjursklinik och Arken Zoo skriver alla tio till femton år som det vanliga och 18 till 20 år som ytterligheten, och samstämmigheten är ovanlig i den här kategorin, där marsvinets livslängd anges olika av tre källor.

Jämförelsen inom smådjuren avgör vad köpet innebär. Hamstern blir 2 till 3 år, tamråttan 2 till 2,5, marsvinet cirka 6, degun 5 till 8 och kaninen 8 till 10. Chinchillan ligger över dem alla, och en familj som köper den som ett nästa steg efter hamstern tar på sig ett åtagande fem gånger så långt.

Sällskapskravet förlänger åtagandet bortom det första djurets liv. Två chinchillor dör sällan samtidigt, och eftersom en ensam chinchilla inte uppfyller kravet på par eller grupp står ägaren inför att ordna nytt sällskap åt det djur som blir kvar, med de två veckornas introduktion som det kräver.

Djuret döljer sjukdom hela vägen. Chinchillor är bytesdjur, ständigt rustade att fly och genetiskt programmerade att dölja sjukdom, smärta och skada, och för ägaren kan symtomen verka mycket lindriga och diffusa även när djuret är allvarligt sjukt (Mälaren Smådjursklinik 2021). Den dagliga kontakten är därför en del av skötseln och inte bara sällskap.

Åldern flyttar risken mot tänderna. Förvuxna tänder ses oftast hos vuxna och äldre djur över två till tre års ålder (Evidensia 2020), så en chinchilla som lever i femton år tillbringar merparten av livet i den ålderskategori där tandproblemen uppträder.

Är det lagligt att äga chinchilla i Sverige?

Ja. Chinchillan är namngiven i Jordbruksverkets föreskrifter om sällskapsdjur, som anger egna minimimått, bolåda, sandbad och sitthyllor för arten (SJVFS 2019:15, 8 kap. och bilaga 1:4). Ett privat innehav kräver inget tillstånd.

Föreskriften som reglerar hållningen är också beskedet att den är tillåten. SJVFS 2019:15, saknummer L80, ger chinchillan en egen rad i bilaga 1:4 med minimimått, ett eget minimimått för bolådan på 30 gånger 25 gånger 20 centimeter, ett krav på sandbad och ett krav på minst två hyllor eller grenar i olika höjd. Jordbruksverket räknar också upp chinchillor bland de gnagare som hålls som sällskapsdjur.

Villkoret är att djuret är uppfött i fångenskap. Viltfångade djur får inte hållas, förmedlas eller säljas för sällskap och hobby (SJVFS 2019:15, 1 kap. 4 §), och tamchinchillan uppfyller villkoret eftersom den härstammar från uppfödning i fångenskap sedan 1923 (Evidensia 2020, Agria 2020, Mälaren Smådjursklinik 2021).

Åldern vid köpet är också reglerad, och chinchillan har den längsta gränsen bland gnagarna. Ungar av kanin och gnagare ska hållas tillsammans med modern så länge de behöver hennes mjölk och omvårdnad, och det allmänna rådet anger minst 7 veckor för chinchilla mot 6 för kanin, 4 för marsvin och 3 för hamster (SJVFS 2019:15, 8 kap. 6 §). Evidensia och Mälaren Smådjursklinik rekommenderar båda 8 veckor.

Tillståndsplikten träffar handeln och inte hemmet. Jordbruksverket skriver att du som hyr ut, säljer eller tar hand om andras gnagare kan behöva söka tillstånd, och yrkesmässig handel med djur kräver tillstånd från länsstyrelsen enligt 16 § djurskyddslagen (Länsstyrelsen). Den som säljer burfåglar, illrar, kaniner och gnagare i butik ska dessutom ha gått en skötselutbildning godkänd av Jordbruksverket.

Säljaren har en informationsplikt vid köpet, men bara den yrkesmässiga säljaren. Den som yrkesmässigt säljer ett sällskapsdjur ska vid överlåtelsen lämna ett faktablad med skriftlig information om djuret och dess skötsel (SJVFS 2019:15, 3 kap. 2 §), och faktabladet ska bland annat ta upp artens normala livslängd, dess aktivitetsmönster och sociala organisation i naturen samt hur behovet av sällskap tillgodoses (3 kap. 3 §). En privatperson som säljer sin egen chinchilla omfattas inte.

Informationen är allmän djurinformation och ersätter inte en veterinärbedömning. Kontakta veterinär vid symtom hos ditt djur.

Vilka hälsoproblem drabbar chinchillor?

Förvuxna tänder, värmeslag, mag-tarmsjukdom, pälstuggande och lunginflammation är de vanligaste (Evidensia 2020). Evidensia listar förvuxna tänder först, och den vanligaste orsaken till förvuxna tänder är för liten hö- och gräsgiva.

Förvuxna tänder
Tänderna växer 5 till 7,5 centimeter per år, och den vanligaste orsaken till att de blir för långa är för liten hö- och gräsgiva (Evidensia 2020). Tecknen är blöt päls under haka och hals av ständigt salivdroppande, sämre aptit, svårighet att äta hö, och ibland ökat tårflöde och röda ögon när tårkanalerna trycks ihop.
Värmeslag
Värmeslaget går genom tre stadier: rastlöshet, sedan ökad törst, och till slut kollaps där djuret ligger på sidan och flämtar med öppen mun (Evidensia 2020). Veterinär ska uppsökas redan vid det första av dem, och hög luftfuktighet förvärrar läget.
Mag-tarmsjukdom
Symtomen varierar från trötthet till dödsfall, med eller utan diarré, och andra tecken är upphörd aptit, förlamning i bakbenen, smärta vid beröring av buken och upphörd passage av avföring (Evidensia 2020). Fiberfattig kost är en viktig faktor, och trots behandling leder akuta fall många gånger till dödsfall.
Pälstuggande och lossad päls
Chinchillan tuggar på sin egen eller ett annat djurs päls, vilket ger en sträv päls som ser maläten ut, och orsakerna är tristess, smutsig päls, felaktig utfodring och ärftliga faktorer (Evidensia 2020). Lossad päls vid ovarsam hantering eller slagsmål är däremot inte farligt för djuret.
Lunginflammation
Fuktig och dragig miljö bidrar, och symtomen är flöde från ögon och näsa, nedsatt aptit och sträv päls (Evidensia 2020). Sjukdomen orsakar ofta dödsfall, och symtom på luftvägssjukdom ska alltid undersökas av veterinär.
Ringorm
Chinchillan kan drabbas av en svampinfektion orsakad av Trichophyton mentagrophytes, som ger kala fläckar i pälsen och krustiga röda förändringar på nos, fötter och runt ögonen (Evidensia 2020). Smittan kan även gå över till människa, vilket skiljer den från de övriga posterna i listan.

Chinchillan har ingen egen sjukdomssida på veterinärguiden, eftersom söktrycket på artens sjukdomar är för litet för en egen sida. Listan ovan är därför hela sidans svar, och den bygger på Evidensias genomgång av vanliga sjukdomsproblem hos chinchilla från 2020.

Tandvård hos chinchilla är en åtgärd i narkos. De övervuxna tänderna åtgärdas i narkos, arbetet är svårt eftersom munöppningen är extremt liten, och djuret måste ofta handmatas efteråt tills det äter själv igen (Evidensia 2020). Det finns ingen permanent lösning, och upprepade tandkontroller är vanligen nödvändiga.

Kliniken väljs innan den behövs. Fråga efter chinchilla vid namn när du ringer, eftersom arten hanteras som exotiskt djur och inte tas emot på varje mottagning. Smådjursveterinär går igenom vilka kliniker som tar emot arten, vad de vanligaste åtgärderna kostar och vad som gäller när räkningen blir större än plånboken.

En konsultation för smådjur kostar mellan 445 och 1 820 kronor, med 981 kronor i snitt hos de 245 kliniker som publicerar ett pris (veterinärguiden 3 september 2026). Chinchillan ingår i samma prispost som marsvin och hamster.

Hitta veterinär

Bläddra bland veterinärkliniker län för län eller jämför priser för vanliga behandlingar.